Idag ska jag bara testa tesen att "en bild säger mer än tusen ord" (bildtexter räknas inte som "riktiga" ord), så idag blir det bara fler bilder från Paradiset - Ritsem.
Se, njut och dröm er bort... eller nåt...

Áddjá <3

 

Det är inte alla 70+are som kör skoter med barnbarnen... Áhkku <3

 

Grabbarna turas om att pimpla.

 

Ella-Marja fick ett eget pimpelhål men fisken lyste med sin frånvaro ändå.

 

Ja, nu får ni ju bedömma själva om detta inlägg sa mer än 10 000 ord... jag är lite tveksam...

 

Ha bäst, flodhäst!

 

// Maria

 

 

Jag tog en veckas semester, packade in ungarna i bilen, hämtade bästa Áhkku och Áddjá i Gällivare och tog en tur till Ritsem, mitt paradis!

 

I början verkade som om Paradiset skulle bjuda på motstånd, det började nämligen regna ungefär i Sjöfallet, och då vet ni som kan vägen att det är där vägen blir betydligt smalare. Och i ärlighetens namn ska jag erkänna att jag tvivlade på att jag skulle nå Paradiset överhuvudtaget. Vägen var en enda sörja av snömodd och jag verkar varit den första som körde där efter det börjat regna = genomslag. Ganska snart insåg jag att alternativet att vända inte längre var aktuellt, för den långa, krokiga nedförsbacke jag just klarat av skulle jag aldrig ta mig upp för. Nä, det var bara att ta ordentligt med fart i uppförsbackarna (och det är ju en och annan efter den vägen…), be en stilla bön och hoppas att man inte får möte.

Jag var helt slut i kroppen och både axlar och huvud värkte när vi äntligen kom fram till Ritsem men lycklig över att vi faktiskt kommit fram.

 

Backen ner till sjön är väldens bästa madrassbana!

 

Att vara i Ritsem betyder lugn, återhämtning och balsam för själen. Men det tar någon dag innan man har sänkt tempot. Den första dagen ränner jag alltid planlöst runt utan att utföra något speciellt men jag ser säkert ut att ha jätte viktiga uppgifter. Sen infaller det efterlängtade lugnet! Då är jag helt nöjd med att sitta och titta på Akka i timmar eller att bara ligga och lyssna på radio och se mig runt i kåtan. Det är dagarna efter den där första dagen som är total semester, det är då problemen får sina lösningar och allt blir så självklart.

Nu blev dessutom vädret bara bättre och bättre, regnet byttes till sol och minusgrader och humöret steg.

 

Dagarna spenderade vi förstås utomhus, snö är ju så kul!

 

Jag och Ella-Marja på skidtur västerut.

 

Ol-Jona gillade att pimpla, i så där 30 sekunder...

 

Jag är så glad och tacksam för att mor och far kunde följa med, jag hade aldrig tagit mig till Ritsem själv med ungarna. TACK, ni gav mig en vecka i paradiset!!!

Dessutom fick jag sova själv i kåtan medan de andra sov i stugan – nattro!!!

 

Báze Dearvan Ritsem, hoppas det inte dröjer länge tills vi ses igen!

 

Kram Maria

 

Nu när de härliga, soliga vårdagarna börjar värma våra frusna vintersjälar passar det bra med dagar i backen.
Anders hade ledigt en söndag och då passade vi på att introducera Jon-Ante i slalomkonsten. Han hade ju fått vänta länge nog!
Allt gick bara bra, efter andra åket tittade han trotsigt på mig och sa: "Ok, och hur svänger man då???". Efter ytterligare ett åk ville han åka själv i liften... lite väl vågligt för hans kära mor...

Ella-Marja far ju själv upp och ner hela tiden, hon har verkligen blivit duktig på att klara sig själv i backen.
En enorm frihetskänsla sköljde över mig när vi var i backen, jag klarar av att fara med två av tre ensam till backen, nu är jag inte lika bunden till hemmet längre. Vad jag ska göra av Ol-Jona de dagar Anders jobbar har jag dock inte ännu klurat ut... men jag vet att jag alltid kan ringa Anncha.

Åh, så jag älskar denna årstid!

Nu äntligen är den varma, klibbiga, långa sommaren över - nu börjar min årstid! Stora, vita, lätta flingor som virvlar ner – underbart!

 

Ella-Marja snarar ripa - typiskt vintergöra...

 

Visst kan det väl vara trevlig med sommarn med sin långa semester, sina grillkvällar med rosévin och sin gröna skrud. Men jag lever för vintern!

Och så här i juletid, med semester och massor av tid för tankar har jag funderat lite på det här med sommar…

 

Det som de allra flesta verkar dyrka med sommaren är sol, bad, lata dagar, lätt klädsel både för vuxna och barn, den lugna, härliga semestern eller att påta i trädgården eller blomlådorna.

Jag ser på saken lite annorlunda…

Sol: Jag får soleksem efter alltför intensivt solande vid Medelhavet eller i solarium på 90-talet. För mig är det bara en plåga att behöva gå i långärmad tröja och svettas.

Bad: Nä, tack! Ska jag bada ska det vara i ett varmt badkar, allt annat är för kallt (jag badade sparsamt till och med när jag varit i Thailand, Malaysia, Singapore och Medelhavet) Och inte blir det lättare när man får barn. Det verkar höra till bruksanvisningen för barn att de ska bada i tid och otid i pooler, sjöar och till och med hav. Allt detta badande gör mig helt stirrig och super ”harig”, jag är helt övertygad om att minst ett av barnen kommer att drunkna.

Vatten är verkligen inte mitt element!

Lata dagar: Med tre, relativt, små barn? NÄ, inte ofta!

Lätt klädsel: Jo, kanske om man befinner sig i en myggfri landsända, här i norr får vi ha kläder som täcker kroppen för att undvika myggbett. Okej, täckbyxorna kan vi ju skippa under de flesta sommardagarna. Dessutom kastar mina barn av sig alla kläder så fort de kommer inomhus, vinter som sommar, så nog är det lättklätt i vårat hem alltid (OBS! Jag följer inte barnens exempel, man får ju tänka på grannarna...)

Lugn och härlig semester: Semestern är ju den tid vi stressar allra mest, allt för att vi ska kunna skryta om våran underbara semester och kunna bräcka omgivningen dels i antalet aktiviteter och dels i aktiviteternas svårighetsgrad. ”- Vad gjorde ni på semestern? – Vi?, inget särskilt. Jag tog alla ungar på cykeln och cyklade upp på Laxfjället, där lämnade vi cykeln och vandrade till Ammarnäs. Vi hade ingen packning med oss så vi gjorde en koja av grenar, det är ju så rofyllt att sova under bar himmel. Vi fångade en ripa med bara händerna, den flådde vi och grillade över öppen eld på kvällen. När vi kom till Ammarnäs drack vi vatten i en bäck och se gick vi tillbaks igen. Oj, du ska veta vad ungarna gillade den turen”…

Påta i trädgården: Jo då, det har jag försökt. Jag har upptänkt att vi ligger utanför alla växtzoner så här ska väl i princip bara finnas lingon. Men varje vår tar man nya tag, väl inspirerad av alla veckotidningar som skriver om den ljuva trädgården. Varje höst bestämmer jag mig för att nästa år struntar jag i att ens försöka med blommor.

 

Nä, tacka vet jag vintern! Kall, lång och mörk? Nä!

Kall: självklart, hur skulle annars snön stanna kvar? Det är ju så enkelt att bara klä sig mer om det är kallt! Och finns det något bättre än en bastu efter en kall dag ute?!

Lång: Vintern är bara ungefär 5,5 månader lång, varav 2,5 månader är rena rama himmelriket (=vårvintern).

Mörk: Det är ju det som är hela grejen!!! Det är ju då man tänder massor av ljus, en eld i öppna spisen och kurar ihop sig i soffan och bara njuter av livet!

 

SÅ: Äntligen är den här, den mörka, kalla och ljuvliga vintern – TJOHO!!!!

 

Min bild på Akka (den jag hade i mitt allra första blogginlägg) har blivit tapet hos min tremening, det är inte utan att man är lite stolt...

Så långt han mina tankar i juletid, semestern är ju inte hur lång som helst...

 

Ha en god fortsättning och ett riktigt Gott Nytt År (om jag inte får fler tankar innan nyår...)

Kram på er alla!

 

 

 

 

 

Äntligen är han lika gammal som jag!

I torsdags fyllde så Anders sina 40 år och som vi har firat! Vi började på torsdagen när han fick överraskningen att hans mor och hennes väninna Eva hade kommit upp, det firades med presenter, blommor, god middag, tårta och självklart champagne!

 

Tur att vi fick flaskan på bild innan den tog slut...

 

På fredagen fortsatte firandet med öppet hus på nya restaurangen, "Söderlund & Persson". Barnen var helt överlyckliga när de fick tillbringa kvällen med Världens Bästa Barnvakter: Helena och Sandra. (Redan direkt morgonen efter frågade de efter nästa gång tjejerna kan vara barnvakter!)

En annons i ”Bladet” löd: ”Hej! Jag fyller 40 år! Kom och fira med mig på restaurang Söderlund & Persson i Hemavan fredag 18 nov kl 20.00.

Anders Persson, Tärnaby (den inte lika kända…)”

Det blev en helt lyckad fest med presenter (faktiskt till mig också!), dryck, ost, kex, dans till 80-tals musik och givetvis ”Jesus Soldat” (ingen fest med Anders utan Jesus Soldat!)

Tack alla ni underbara vänner och bekanta som gjorde kvällen så bra!

 

Söderlund & Persson

 

Jag åkte hem strax efter 12 för att Väldens Bästa Barnvakter: Helena och Sandra, skulle få fara hem. Anders däremot kom hem ”lite” senare…

Måste jag tillägga att lördagen gick i lugnets tecken…

Som sammanfattning kan jag bara säga: vilken helg! Tänk att det finns så många snälla, trevliga och roliga människor!

 

Trots all denna uppvaktning i helgen kan jag inte låta bli att känna lite besvikelse över en del utebliven uppvaktning. Folk som man verkligen förväntade sig skulle uppvakta 40 åringen men som av någon anledning inte gjorde det... Arg kan jag ju inte bli, alla har ju rätt att göra som de vill, rätt att göra sina prioriteringar, men lite besviken blir jag nog ändå…

 

Ola Söderlund

 

Bilderna i dagens blogg finns att skåda i STORT format på restaurang Söderlund & Persson. Utskrifterna har proffsiga Proformat i Umeå gjort!

 

Än en gång: tack alla fina människor, kärlek till er!

 

Kramar i mängder!

 

 

Plötsligt händer det, det blir ett blogginlägg!!! Hela värden står upp och jublar... eller kanske inte...
Jag lovade ju i förra inlägget att jag skulle lägga ut bilder på "Rocker-Ella", och håll i hatten - här kommer bilderna!!! Gitarren fick hon av sin gudfar Albin i våras och sen dess försöker hon spela efter låtar med den, hon har kanske en bit kvar tills det blir helt rätt... Men trägen vinner...















Vi hade en timme eller så i ateljén och lekte "Topmodel Tärna", solbrillerna hade hon lånat från kompisen Vilda, halsbandet hade hon lånat från mig men annars var allt annat hennes eget. När hon är på humör är det verkligen riktigt kul att fota henne, hon regisserar sig själv och mig hela tiden, det är bara att hänga med. Min enda önskan är att det rätta humöret skulle infinna sig lite oftare...

Håll till godo alla trogna bloggläsare!
Stora kramen till er alla!!!

Idag är det en stor dag i fröken Ella-Marja Sjaunja Perssons liv - hon har tappat sin första tand!!! Äntligen - som hon har väntat!
Om och om igen berättar hon hur hon satt och vickade på tanden på lektionen medan fröken Majsan läste högt ut en spännande bok. Och hur hon riktigt darrade när hon gick för att se sig i spegeln. Och att hon tänkte: "det får nu bara blöda, det struntar jag i". Nu ligger tanden under kudden och hon väntar med spänning på bevis om tandfen verkligen finns. Nu gäller det att leta fram en guldpeng, jag tror förresten det är bäst att växla till sig lite tior för tanden brevid gluggen har redan börjat vicka...

Bilderna idag är för ovanlighetens skull barnen.
Igår klädde vi upp ungarna och fick med dem i ateljén, det var ju på tiden att de blev avbildade. Inte visste vi att det skulle bli de sista bilderna på åigan med alla "bebiständer" i behåll. Idag har jag fotat henne igen, men det bloggar jag om en annan dag...









Ha det bäst, livet är en fest!

// Maria

Tjo ho och hej, här är jag! Idag tar jag mig äntligen tid att blogga lite, men det blir inga långa utlägg om mina funderingar - idag blir det mest bilder. Det sägs ju att en bild säger mer än tusen ord... få se om det stämmer...


Ja, det var min helg i bilder. Hoppas ni hade en lika trevlig helg som jag!

Kramar i mängder!!!

Först av allt: Nej Gilla det blev ingen ordlös blogg idag heller! Denna har ju funnits på min dator ett tag och nu är det dags att publicera den :)

 

Mjau...

 

Jag har nu upptäckt att barn i 3-6 årsåldern är en aldrig sinande källa av roliga citat.

I princip varje gång de ska förklara något blir det något roligt. Så idag, kära läsare, ska jag dela med mig av några av de roligheter som kommer ur mina barns munnar – håll till godo.

 

”Jon-Ante äter mackan jätte konstigt… precis som… som om han kommer från ett annat land”

Ella-Marja, 5 år

Till hennes försvar måste jag berätta att Jon-Ante äter mackan från mitten! Vilket innebär att när det är marmelad på mackan blir det ”lite” kladdigt.

 

”Jag har större hjärna än Ol-Jona… och du har större hjärna än alla oss barn… men pappa han har stor hjärna!... (en paus på ca 30 sek) … och Mimmis hjärna DEN är stor!!!”

Ella-Marja 5 år

Här vet jag inte riktigt hur hon tänkte… Kanske att Jimmies hjärna är extra stor för att den har kommit ut ur håret…???

 

”Mamma det finns en träning bara för kvinnor. Man svänger åt sidorna så här (så visar hon hur höfterna svänger från sida till sida). Å då får man smal hud och… och… och är inte så fylld”…

Ella-Marja 5 år

Jodå, Gumman, jag fattar piken!

 

Man tar 2 dl kou kou (=kakao, jag har ingen aning om var den engelska accenten kommer från…), 1 sked socker å rör ihop. Och så var det mjölk och … och … 4 minuter i ugnen. Sen klart! Då blir det en bakelse!

- Har ni gjort det på Naestie (förskolan)

- Nä, ja har det bara i huvet. Jag är ju kock… som Mimmi.

Ella-Marja nästan 6 år.

På hennes namnsdag tyckte hon det var för lite go´saker och då får man ju göra dem själv. Och kan Mimmi så ska väl hon också kunna… Det blev inga go´saker kan jag meddela.

 

”Nu när jag har gitarr ska jag bli en rockare som Albin och ha klämma i håret”

Ella-Marja 5 år

Ingen rockare utan klämma!

 

Alpina VM från Garmisch på tv, Ella-Marja (efter 2 veckor på skidskola): Jag kan ju åka bättre än dom, för jag kan ju göra ”spagettin” och ”köttbullen”!

Ella-Marja snart 6 år

Man kan ju inte annat än att beundra självförtroendet, måtte det bara hålla i sig.

 

Nu är våren här och snart är all snö borta!

”Jag tänker sova med tjurpappan, tjurmamman och tjurbäbisen (hårda plastdjur) och drömma om pappa”

Jon-Ante snart 3 år

Månntro om pappa är tjuröverhuvudet då…

 

”Mamma, nu ser du ut som en skånsking när du äter mackan för skånskingar har inte heller smör på mackan”

Ella-Marja 5 år

Så, nu vet vi alla hur nyttiga "skånskingarna" är…

 

Jon-Ante räknar: 1, 2, 3, 4, 8. Då kommer pedagogen i mig fram och jag räknar högt 1, 2, 3, 4, 5. Varpå grabben säger tyst, som till sig själv, Nä, mamma nu har du fel, 1, 2, 3, 8, 12 ska det vara.

Jon-Ante snart 3 år.

Jag gav mig direkt och vilar i tanken att han är nog inte riktigt redo för räkning ännu.

 

Lilla mattegeniet.

 

Jag känner mig extra glad en dag och brister ut i sång.

Ella-Marja: Mamma sluta sjung!

Jag: Va! Jag som sjunger så fint!!!???

Ella-Marja: Nja… men… det är bara det att jag inte är så van med din sång…

Ella-Marja 6 år

Nice try pigan!

 

”När man ska välja kläder och sånt får man ta vad man vill ha… vad man tycker om… förutom män, dom väljer ju alltid så fult!”

Ella-Marja 6 år

 

”Men Ol-Jona, nu låter du ju som ett tjäderspel!”

Ella-Marja 6 år.

En förskräckt mamma tittade ut genom fönstret och låssades inte höra eftersom hon inte har en aning om hur ett tjäderspel låter! Det märks verkligen att de har ”Djuren i vår närmiljö” som tema på förskolan.

 

Ol-Jona har blivit en stor kille som går själv och "pratar" oavbrutet.

 

Och i övrigt lever jag och har det bra!

Jon-Ante är på semester i Gällivare hos Áhkku och Áddjà i en månad!!! Ska hämta honom om 2 veckor och längtar som en tok!

Ella-Marja och Anders är i Umeå och hälsar på Bästa Gussan och Mimmi.

Jag och Ol-Jona fick stanna hemma för enligt Anders blir det för dyrt att ha mig med... jag fattar inte alls vad han menar!!!

Men en sak är då säkert: att ha ett barn är INGEN MATCH!!! Piece of a baggis! Rena rama semestern! Det enda som stör idyllen är att det är så förbaskat tomt och tyst (ja, när Ol-Jona har lagt sig vill säga...)

 

Ha en riktigt bra vecka!

 

Kramar Maria

 

… Nä, jag känner ingen Kristina från Vilhelmina. Och inte kan jag sjunga heller.

Men låten fastnade på hjärnan när jag var i Vilhelmina igår. Eller var och var… Jag vet inte om man kan kalla mellanlandningen på 15 minuter på flygplatsen som att jag VARIT i Vilhelmina... Dessutom ligger säkert flygplatsen långt utanför själva samhället.

Konstigt det där med placeringar och namnsättning av flygplatser.

Ett exempel är ju Storumans flygplats som egentligen ligger halvvägs till Lycksele, det vill säga 5 mil utanför Storuman. Varför lägger man en flygplats så förbenat långt ute i ingenstans??? Exempel nummer två måste bara bli Åre Östersund flygplats. Den ligger ju egentligen dessutom på Frösön (utanför Östersund). Och det är ju hela 10 mil till Åre!!! Varför ska den då heta ÅRE Östersund flygplats? Borde den inte bara heta Frösöns flygplats (som jag har för mig att den hette på den tiden jag bodde där)? Då skulle man ju i alla fall ha vetat vars man hade landat, folk kan ju tro att flyget faktiskt går till Åre!

Nåväl, det var bara en parentes…

 

 

Jag flög i alla fall från Hemavan (Hemavan Tärnaby Airport, men det är ju bara 2 mil till Tärnaby…) till Stockholm med det korta stoppet i Vilhelmina.

Jag lämnade ett kallt paradis, - 38 grader och kom till den varma (bara – 21 grader!) huvudstaden.

Dagen spenderades på stan, jag fönstershoppade och gick typ flera 1000 mil.

När jag befann mig i detta inferno av affärer tyckte jag det var pest att jag faktiskt inte har några pengar att slösa. Speciellt när jag fick för mig att jag behöver en lite finare skinnväska som skulle passa som handbagage där datorn också får plats, en väska passande för en rektor. Jag gick runt länge och såg några fina, lagom stora och inte helt billiga väskor tills jag kom på att jag verkligen inte har några kläder som passar till såna fina väskor. Till min klädstil passar nog bara Haglöfs ryggsäcken jag hade på ryggen. Och hade jag bara haft pengar hade jag säkert köpt väskan på en gång, helt i onödan! Tack och lov för att jag är fattig!!!

 

Annars njuter jag faktiskt av att befinna mig i detta myller av människor som rusar hit och dit, och det stressar inte mig. Tvärtom vill jag hellre bara stanna upp och se på dom som rusar och så börjar jag fundera igen på deras liv. Vad har hon så bråttom till? Är det hennes barn som håller sig så hårt i barnvagnen för att inte ramla ur i farten? Är hon gift, sambo eller kanske ensamstående? Bor hon på Östermalm eller i Rinkeby? Skulle hon ha råd att köpa den där snygga väskan som jag inte passar i? Skulle hon behöva den?
Så många frågor, så få svar...
Jag fullkomligt älskar att se på folk som passerar och fantisera om deras liv.
Uteliggarlivet skulle nog passa mig perfekt... Fast ganska tråkigt att aldrig någonsin ha råd med den där fina, dyra och totalt onödiga väskan...

Ha ett bra veckoslut!

Kramar Maria

 

 

 

 

Idag steg jag upp vid 6-tiden för att hinna till Jokkmokk till lunch, det är väldigt mycket för tidigt att stiga upp klockan 6!

Jag har alltid hyrbil när jag kör i jobbet så också idag och det är alltid en överraskning vilken typ av bil man får. Man tycker kanske att ett så litet ställe som Tärnaby – Hemavan inte skulle ha så många hyrbilar men där har man fel - jag har aldrig fått samma bil 2 gånger!

Idag har jag en väldigt modern, intelligent och glänsande bil med mängder av displayer, knappar och lysande anvisningar.

Bara att få igång radion och cd´n krävde större tankeverksamhet än vad min hjärna var beredd på så tidigt på morgonen.

Handbromsen var en liten knapp som man tryckte in för att ”dra åt” eller drog ut för att släppa den, fatta vilken tid det tog att förstå det!!!

Bilen har 6 växlar, jag har aldrig förstått vitsen med 6 växlar, jag har alltid kört med 5 och klarat mig helt bra ändå! I alla fall… framför ratten finns det en display som talar om vilken växel man har inne uti fall man av någon anledning inte vet hur växlarna sitter.

Men galenskaperna tar inte slut där, nä då i displayen blinkar det dessutom en lite pil upp eller ner när man behöver växla!!! Då funderar man ju direkt hur biltillverkarna har funderat… ”vi gör den här nya, super – ultra – hightech – digi – digi - digi bilen helt idiotsäker så till och med de 12-åriga biltjuvarna kan köra stöldgodset ordentligt och säkert utan att bränna växellådan…” ???

 

 

Ett annat prov på bilens intelligens var när den helt plötsligt fick för sig att det satt någon på passagerarsidan och att denna någon inte hade bilbältet på sig! Så det började pipa och en röd symbol blinkade, inget annat att göra än att stanna och flytta runt lite på sakerna på stolen och den blev helt nöjd.

 

 

Det ska onekligen bli spännande att sätta sig i bilen imorgon och köra hem till Tärna igen, undra vilka äventyr jag får vara med om då…???

 

Dagens bilder är de blommor jag bara inte kunde motstå i Umeå, det är en härlig vårkänsla med tulpaner.

 

Ha en bra dag!

 

Kramar Maria

 

 

 

Bor man på Plaza, 13:e våningen MÅSTE man ju bara föreviga den vidunderliga vyn från fönstrena. Och då helst med kvällsljuset. Gitsy kom förbi med sin nya Canon EOS 5D Mark II och med den skapade vi dessa underbara bilder, se och njut!!!

Dagens...

...vill ha: Min kraschade hårddisk med alla mina bilder

 

...bästa: Att de troligen har kunnat rädda alla bilderna från min kraschade hårddisk.

 

...värsta: Att det kostar 10 000 kronor att få bilderna tillbaks.

 

...frisyr: Alldeles för platt och långt!

 

...låt: Alla låtar på James Blunts nya cd.

 

...misslyckande: Att jag haft hemkunskap!!! Vi försökte få till 2 st rulltårtor till nationaldagsfirandet i morgon… jag hoppas de smakar gott i alla fall för vackert var det inte…

 

...godaste: Kaffet efter hemkunskapen…

 

...äckligaste: Den färdiga, frysta Thaisoppan jag slängde i mig till lunch.

 

...kommentar: ”Mamma, Aili vill att jag lovar att vara på dagis måndag, tisdag, onsdag och torsdag, kan jag få lova det, snälla?” Ella-Marja som så gärna vill vara mer på dagis.

...plan: Att försöka hålla mig vaken tills min date med John Blund.

 

...köp: 10 000 för en räddad hårddisk får nog räck som inköp detta kvartal…

...bild: De ser så lugna, beskedliga, välartade och fina ut på bild...

 

 

Trevlig fredag!

 

Kram Marja

 

Så här bemöter rektor Maria Sjaunja Persson ledighetsansökningar:

 

Så du vill ta ledigt en dag?

Vet du egentligen vad du begär?

Året har 365 dagar, men du arbetar ju inte varje dag. Under årets 52 veckor har du ledigt 2 dagar varje vecka. Då återstår 261 dagar. Du är ledig 16 timmar varje dag, det blir sammanlagt 170 dagar. Då återstår 91 dagar som du kan arbeta. Varje dag tar du lunch en timme, det blir sammanlagt 48 dagar. Nu återstår bara 43 dagar. Du behöver inte arbeta 6 röda dagar under året. Det blir 37 dagar kvar. Varje dag tar du kafferast tio minuter, totalt 11 dagar. Kvar finns då 26 arbetsdagar. Sedan har du 25 dagars semester.

Då återstår bara en enda dag och den förstår du väl att du inte kan ta ledigt!!!

 

Tärnaby sameskola med vackra Ryfjället i bakgrunden, det blir inte vackrare än så här!

 

 

Sameskolan har placerats perfekt i backen mellan Statoil och Ingemarbacken.

 

 

Lekplatsen och gamla skolan med slöjden och kuddrummet.

 

Ha en bra arbetsdag, och jobba på!

 

Kram Maria

 

 

 

Ibland är det bara så skönt att helgen kommer, denna helg är en sån där skön helg. Efter en vecka som närmast kan beskrivas som en enda lång känslomässig berg- och dalbana kan detta bara bli en underbar helg.

Trots att jag är så trött att jag nästan somnar sittandes, trots att Anders for till Umeå i fredags och trots att det är -25 grader ute och endast 16 grader inne.

Allt kompenseras med att efter Anders gått iväg till bussen tar Ol-Jona sitt första steg, vilket han genast följde upp med tre (!) steg. Det är inte utan att jag är mallig att pappas lilla pojke sparade på konsterna tills jag var hemma.

Middagen bestod i gámsa (blodpalt) och ungarna jublade (ja, det var en publikfriare men vad gör man inte för en lugn helg…). Fjäskandet fortsatte sen med fredagsmys, d.v.s. popcorn och saft i soffan till Bolibompa. Myset avslutades med Let´s Dance, både på tv och framför den. Ja, ni förstår väl hur sent det blev sänggång för ungarna…

Lördagen fortsatte i lugnets tecken; lite konst skapades, lite jaga-varandra-runt-spisarna lek, lite sport på tv, och MÅNGA bajsblöjor (jag undrar vad Anders gett grabbarna innan han for???).

Lördagens stora begivenhet är ju naturligtvis lördagsgodiset, och här kunde det ha gått riktigt illa - Anders hade glömt att köpa godis!!! Tur att jag är en sån väldigt kreativ mamma så det var bara att plocka fram ingredienser och göra chokladbollar. Och det var verkligen jag som fick göra dem. Ella-Marja tog några knådtag i geggan och lämnade över den till mig, sen rullade hon 4 bollar innan hon var less. Att äta dem verkar hon inte bli lika less på – konstigt det där…

Kvällen förflöt lugnt, ja förutom Ol-Jona som verkar sakna sin pappa, han var grinig och skulle vara i famnen hela tiden. Och vem kan låta bli en gullunge som kryper grinande efter en och så fort man stannar till sträcker upp armarna och tittar med sina hundögon? Jag kände flera än en gång under kvällen att jag borde ha haft Camilla här att bära honom och sjunga för honom.

Fast ändå, hur lugn dagen och kvällen än har varit, hur bra barnen skött sig, så är man ändå nära himmelriket när de lagt sig, man har hunnit med en dusch, sitter och softar i soffan, det är helt tyst och man har hällt upp ett glas vin. Det är lyx!

Även fast jag är helt inställd på att få skäll för att jag tagit fel vin. Anders har sorterat vinerna i vårat vinställ så att de som är överst kan man använda hur man vill medan ju längre ner man kommer ju dyrare viner är det. Nu tog jag ett vin som var överst men överst var på mellanhyllan och med min tur var det säkert ett dyrt vin (gott var det i alla fall).

 

Så nu återstår bara söndagen av denna helg, och med den räknar jag med att Söndagsångesten kommer som ett brev på posten. Tro nu inte att ångesten kommer av jobb på måndag, nej då jag är ledig måndag också. Ångesten kommer från att jag på måndag ska få 2 barn av 3 till förskolan på utsatt tid, med rätt utrustning och relativt fräscha, pigga och mätta! Jag känner att jag helt har tappat rutinen att ha en mätt och halvpigg Ol-Jona (jag vill ju att han ska somna direkt vi kommer hem igen), en torr och klädd Jon-Ante och en färdig Ella-Marja (med allt det innebär…)

Men så på måndag eftermiddag kommer äntligen Anders hem igen, då ska jag bara luta mig tillbaks i soffan och se hur barnen kastar sig över honom för att berätta ALLT de har gjort i helgen – Ljuva tider!

 

Ett gäng som saknar sin pappa...

 

Ha nu en oförskämt bra vecka!

 

Love, Peace & Understanding!